Insekter – framtidens mat?




























HÅLLBARHET PÅ MENYN

Text och bild: Sofia Karlsson

De kommer i olika storlekar. En del kryper, andra hoppar och vissa krälar. Några är saftiga och andra krispiga. Gemensamt är att de kan vara människans enda hopp för en ekologiskt hållbar framtid. Insekter ses oftast av oss svenskar som något oaptitligt, men den synen kan vara på väg att förändras för alltid.

– Det är inte äckligt, det är bara ovant. De smakar inte som någonting. De smakar liksom Superworm, till exempel. Vissa smakar mindre och andra mer, nån har en nötig ton. Det är en ny smak att vänja sig vid bara, säger Ellen Gellerbrant.
     – Vi har gått från att tycka det var äckligt och läskigt att ta på dem till att vi leker med dem och sedan glatt äter en, säger Emma Aspholmer.
     Ellen Gellerbrant och Emma Aspholmer är kostvetare som specialiserat sig på just insekter som mat. De tycker själva att det gick förvånandsvärt snabbt att lära sig hantera den nya kosten.
     – Efter två, tre gånger kändes det helt naturligt.
     – Ja, nu blir vi nästan arga när nån säger att det är äckligt utan att verkligen ha testat, säger Emma Aspholmer.
     Nästan en femtedel av jordens totala utsläpp av växthusgaser kommer från köttproduktionen. Flera insatser pågår för att stoppa de ökade utsläppen. Köttfri måndag har slagit igenom stort, flera matbutiker försöker locka sina kunder till att äta mer grönt och i FN:s klimatrapport framförs en vilja att förändra våra mat och levnadsvanor så snabbt som möjligt.
     – Om resten av jorden åt som oss i Sverige skulle vi behöva tre jordklot 2050, säger Ellen Gellerbrant.
     Ellen Gellerbrant och Emma Aspholmer började intressera sig för insekter för ungefär ett och ett halvt år sedan efter att ha läst FN:s rapport där just dessa beskrevs som en möjlig räddning för naturen och jordens växande befolkning. De två vännerna studerade på Göteborgs universitet och tanken var att insekter skulle bli deras avhandling som när de slutgjorde sin utbildning till kostvetare, men intresset för råvaran växte och det blev mycket mer än så. Idag driver de både bloggen Insects for starters och det nystartade företaget Hakuna mat som säljer just insekter.
     – Vi hade aldrig tänkt på insekter som mat innan men vi tyckte att det var intressant, säger Emma Aspholmer.





56%

56 procent av proteinet som vi i
industriländer får i oss kommer
idag från animaliska produkter.

De första riktiga insekterna som Gellerbrant och Aspholmer åt var syrsor och Superworms. De hade köpt hem 200 levande syrsor och ett halvt kilo Superworms, men var så rädda att de fick plocka dem med tång. Insekterna var inte bara att äta. Syrsorna frystes direkt men Superwormsen var först tvungna att gå av sig i några dygn för att tömma sig på avföring. De fick ligga i en plastlåda något större än en glasskartong med lufthål, först på Ellens balkong och sedan i hallen.
     – Från början var det helt rent i lådorna, men efter ett dygn lite kladdigt av avföring, säger Emma Aspholmer. Några dagar gick och när tiden var inne frystes insekterna för att dö.
     – Man kan lägga dem i kylen, då hamnar de i dvala men vi föredrar att ta livet av dem i frysen, säger Emma Aspholmer.
Efter frysning kokades insekterna. Det måste man göra för att bli av med eventuella mikroorganismer som inte nödvändigtvis är bra för oss människor att få i oss. Några av Superwormsen maldes ned och blev knäckebröd, andra hamnade till slut i tacos. Syrsorna maldes ned i kakor.
     – ”1, 2, 3, nu testar vi!” sa vi och bara gjorde det, berättar Ellen Gellerbrant.
     Kor är kända miljöbovar som bidrar med enorma mängder metangas. För att producera ett kilo nötkött skapas samma mängd växthusgaser som 25 mils bilkörning, enligt initiativet Köttfri måndag. Insekter, som är kallblodiga, bidrar inte med några växthusgaser alls. För ett kilo protein från nötkött krävs cirka tio kilo foder. För ett kilo insektsprotein krävs endast två kilo foder. En annan fördel är att insekter tar mindre plats. De tycker om att leva tätt ihop och ovanpå varandra till skillnad från djuren som vi idag föder upp för att få kött. Dessutom krävs mindre produktionsarealer, både för uppfödningen och för odling av foder, vilket bidrar till ett mindre behov av skövling och mindre påfrestan på naturen. Det pågår också forskning kring hur våra hushållsavfall skulle kunna bli mat för insekter.

Emma Aspholmer och Ellen Gellerbrant driver bloggen Insects for starters

Nästan en tredjedel av jordens befolkning äter redan insekter regelbundet. De inkluderas i kosten på ett eller annat vis i hela världen utom i Europa och USA. Hur kommer det sig att vår syn på den proteinrika, flerbenta varelsen skiljer sig så från andra kulturers? Varför har vi valt att möta ett näringsrikt födoämne med sådan avsky?
     Faktum är att Europa till och med har lagar som gör det olagligt för insekter att säljas i livsmedelsbutiker eller på restaurang. Dessa håller dock på att utredas och restauranger i bland annat Holland och Frankrike har redan fått tillstånd att lägga till kryp på sina

menyer. I nuläget, i väntan på en ny lagstiftning, görs inte heller några kontroller för att hålla insekterna borta från marknaden.
     Emma Aspholmer och Ellen Gellerbrant tror att bland annat tillgången på insekter historiskt är en av anledningarna till att vi europeer valt bort dem som födoämne. Insekterna var inte så många och fanns inte att tillgå under hela året. Dessutom gick de inte att lagra på samma sätt som kött och grödor.
     – För oss var det mer naturligt att börja med jordbruk. Då kunde man odla stora mängder så att

det räckte i ett år. När vi odlade blev insekten till något negativt.
     – Den blev ett hot och började ses som ett skadedjur, säger Ellen Gellerbrant.
     Att äta kryp är mer vanligt där det är varmt, där är de mer lättillgängliga. Runt tvåtusen insektsarter används som föda runt om på jorden. Olika typer av termiter, myror, larver och skinnbaggar är vanliga. Och spindlar, även om de inte räknas till insekter.
     – Det är kulturellt, menar Emma Aspholmer. Eftersom vi saknar igenkänningsfaktorn är insekter konstig mat för oss svenskar.

Vid SLU, Sveriges landsbruksuniversitet, finns Åke Lindelöw som är fältentomolog med skogsinsekter som specialitet. Han menar att aversion för småkryp är något vi fostrats i.
     – Säger man insekter så associerar vi det med att det är dåligt städat eller att något är angripet. Många känner också ett obehag mot många små ben. Jag tror att vi lättare skulle vänja oss vid tanken på att äta dem om de var väl nedmalda. Vi människor får redan idag i oss ungefär ett halvt kilo insekter per person och år. De följer med i matvaror som till exempel choklad, sylt och diverse frukt- och grönsakssoppor.
     – I en fruktsoppa får du till exempel med alla möjliga fruktflugor, Rönnbärsmal, Äpplevecklare och annat. Klart det åker med sådant! Det är ju ingen som rensar så noggrant, men det är inte heller något de skriver i innehållsförteckningen, säger Åke Lindelöw.
     SLU kontaktades nyligen av en kvinna som fått en smärre chock efter att ha läst innehållsförteckningen på en tårta hon köpt som importerats från Polen. Bland ingredienserna fann hon något ovanligt. Ägg, vetemjöl, bakpulver, gräshoppa... Kvinnan kontaktade SLU för att reda ut huruvida gräshoppor faktiskt var en trolig ingrediens i en tårta. Det hela visade sig vara ett fel vid översättningen, men visst hade det kunnat se ut så framöver, menar Åke Lindelöw, om EU-lagen ändras och insekter blir en del av vår accepterade föda.
     – Det blir väl som med sushi. Det krävs att något ska bli högsta mode för att bli accepterat. Sushi var ju inget speciellt lockande i början och nu finns det en sushirestaurang i varje köpcentrum.
     Trots att våra svenska skogar inte erbjuder lika mycket insekter som mer exotiska länder finns det mycket att hämta för den som är intresserad.
     – Man kan testa sig fram. Det är inte så giftigt att ta fel insekt men många kan vara oaptitliga, säger Åke Lindelöw.
     – Nyckelpigan är ett tydligt exempel. Med sin svartröda färg signalerar den att den är osmaklig. Spanska flugan är inte heller helt bra. Den innehåller ett gift som är farligt i stora doser, men i små doser används den idag av somliga som afrodisiaka.







2

Två miljarder människor äter
insekter regelbundet.

Genom att som privatperson leta insekter i de svenska skogarna kan man aldrig få ut några större mängder, men ibland kan en viss typ vara extra vanligt förekommande. Skadedjuret nummer ett i svensk skog, Snytbaggen, kan ibland finnas i hundratals per stubbe.
     – Visst finns det många, men de är inte att plocka som äpplen i träden. De bor i trädens rötter och kan vara trixiga att komma åt, säger Åke Lindelöw.
     – I rötterna på nydöda tallar finns larverna till Timmerman. De är tre till fyra centimeter och ger ett mycket aptitligt intryck med sin gräddgula färg, sina benlösa kroppar och små huvud.
     För insektsletaren är det dock viktigt att ihåg att

alltid tillaga insekterna innan man äter dem då de kan innehålla mikroorganismer som vi inte tål.
     – Om man inte står i en överlevnadssituation är det alltid ett gott råd att tillreda dem. Det är ju så poppis att äta myror direkt från marken, men man vet ju aldrig var en myra har varit, säger Åke Lindelöw.
Lindelöw påpekar också att man inte helt urskillningslöst kan äta alla insekter, utan får hålla sig borta från de som lever i naturreservat. Man bör också hålla sig inom allemansrättens ramar och inte bryta och böka för mycket i jorden.
     Att inkludera insekter i vår kost är inte bara bra för naturen utan även vår hälsa. Många har en mycket hög proteinhalt och innehåller viktiga mineraler.

Syrsor är rika på kalcium och järnbehovet kan tillfredställas av olika typer av termiter. Än så länge är insekter en dyr råvara, men Emma Aspholmer och Ellen Gellerbrant tror att allt eftersom efterfrågan ökar och produktionen kan dra igång på allvar kommer priset att sänkas.
     – Kött kommer att vara en lyxvara i framtiden. Experter säger att det kommer att vara lika exklusivt som kaviar är idag, säger Ellen Gellerbrant.
     Den största utmaningen tror de dock inte kommer att vara en lagändring i EU, utan att ändra inställningen hos oss människor.     ▲

Läs också