Porträttet























Den nya jägaren

 

Text: Johanna Lawner Foto: Axel Norén

Intresset för jakt växer och var femte ny jägare är kvinna. Svenska jägareförbundets kvinnliga nätverk, Jaqt, arbetar aktivt för att introducera fler kvinnor för jakt och skapa kvinnliga nätverk. 
Kinna Hantoft tog sin jägarexamen 2011 och älskar livet som jägare.

 

 

Två personer var redan ute på majsfältet. Men det var fler vildsvin än de hade räknat med. Kinna Hantoft måste åka ner. Ingen tid att hitta barnvakt till Julie. Hon tog med sig fyraåringen i bilen. Körde mot fältet. När de var framme gav Kinna dottern sin mobiltelefon och sa: Gå inte ur bilen
     – Julie är van vid att följa med på jakt och jag var inte orolig för att lämna henne. 
Det var skyddsjakt i samband med skörden och fem vildsvin sprang runt på fältet. En sugga, fyra årsungar. Julie satt lugnt i bilen och lekte med telefonen. Jaktradion var med men behövdes inte. De var så nära varandra att de kunde ropa och använda gester. Tillsammans fällde de tre av kultingarna. 
     – Det sprang grisar överallt. Efteråt var jag helt genomsvett.
Strax utanför Kungsbacka bor Kinna med sin man Andreas och deras dotter Julie. Köket i det lilla huset är välplanerat. I stringhyllan står jakt-, viltvård- och matlagningsböcker. Instagrambilder är uppnålade på väggen. En av dem föreställer Julie. Hon har ett vildsvinshjärta i handen. 
     – Efteråt ville hon hålla i hjärtat igen, "igen mamma, igen!". Julie är ofta med när vi passar, sotar, flår och styckar. Hon är rätt cool.

 

 

 

  

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Foto:
Kinna
Hantoft


Kinna tog sin jägarexamen våren 2011. Samma år examinerades 10 146 nya jägare, var femte kvinna. Sedan 1997 har antalet kvinnliga jägare ökat med 52 procent. Men de är fortfarande en försvinnande liten minoritet. Under jaktåret 2013/14 var 94 procent av de som betalade statligt jaktkort män.


 

Hösten 2010 tog Kinnas man Andreas jägarexamen efter en fyra dagar lång intensivkurs på Ulkeröds gård. Kinna tyckte att det var roligt att Andreas ville jaga, men funderade inte på att börja själv. Andreas hade dock andra planer. Samma år fick Kinna en likadan intensivkurs i julklapp av honom.
     – Andreas hade frågat pappa innan och han sa att jag aldrig skulle göra det. När jag fick presenten blev jag skitglad. Jag har hjälpt till när det har varit jakt hemma hos mina föräldrar, med styckning, fixa kaffe och sådant. Men jag har aldrig känt ett behov av att vara med på jakten, jag såg det inte som min roll. Jag visste inte vad jag saknade. 
     Kinnas första jakt, då hon skulle skjuta något större än en fågel, var rävjakten den första augusti 2011. På föräldrarnas marker hade de byggt upp nya jakttorn.
     – Första dagen skulle vi testa passen lite. Jag fick en räv på mitt pass. Det blev så mycket adrenalin att jag inte kunde skjuta, jag skakade för mycket.
     Nästa tillfälle var bockpremiären, den 16 augusti.
     – Jag hade en bock och nu i efterhand, kan jag se att jag skulle ha skjutit den. Men jag blev osäker och så skakade jag lite. Så jag lät bli. Efter de två gångerna, blev det lättare. Idag är jag hur lugn som helst.

 Jag visste inte vad jag saknade 
– Kinna Hantoft



















Jakt är en mansdominerande sysselsättning med manliga nätverk. 
– Anja Kjellsson

Sveriges två jägarförbund, Svenska jägareförbundet och Jägarnas riksförbund har varsitt nätverk för jagande och jaktintresserade kvinnor. Anja Kjellsson är jaktvårdskonsulent och samordnare för Svenska jägareförbundets nätverk Jaqt, Jagande aktiva quinnor i tiden. Hon säger att det är svårt att börja jaga utan manliga kontakter.
– Jakt är en mansdominerande sysselsättning med manliga nätverk. Kvinnor jagar ofta med sina män, pojkvänner eller pappor. Jag följde själv med min pappa ut till en början. Det var inte alltid så kul att jaga med gubbar på 60 plus. Men utan kontakter har du inget jaktlag och då kan du inte jaga alls. 
     Det första kvinnliga nätverket startade i Kronoberg 1996. Idag finns Jaqt i nästan alla län. De lokala jaktvårdskretsarna anordnar aktiviteter för tjejer, till exempel helgkurser på skjutbanan eller älgjakt. På Jaqts hemsida står det att ett av Jaqts syften är ”att undvika prestige på skjutbanor och i skogen”. Anja Kjellsson säger att det kanske finns några som upplever att det blir mindre prestige när det bara är tjejer. Men att det inte är därför nätverket finns. 
     – Jaqt presenterar jakt för fler kvinnor och är ett verktyg för kvinnligt nätverkande. Jaqt finns för att kvinnor är i minoritet. 

När Kinna ska ta på sig sina jaktkläder öppnar hon ytterdörren och släpper in vinterluften. Det blir för varmt annars.
Att hitta bra kläder har varit en utmaning. Efter några misslyckade inköp gick Kinna upp flera prisklasser och köpte på internet. Idag har hon kläder i rätt storlek som tål blåst, regn och stillasittande.
Hon tycker att det är väldigt viktigt att man har bra kläder och utrustning som passar. På jägareutbildningen sköt Kinna med ett hagelvapen i kaliber 12, men kände att vapnet var för stort och rekylen för kraftig. I dag använder hon kaliber 20. 
Kinna tar ut sitt hagelgevär, en Beretta silver Pigeon, från vapenskåpet.
     – Jag får ofta höra att min hagelbock är väldigt söt. Främmande jägare kan komma fram och kommentera den.
Kinna jagar främst tillsammans med Andreas och deras vän Mattias. Ofta åker de till Kinnas föräldrars marker i Laholm. Men på senare tid har de fått tillgång till andra jaktmarker. En bonde några kilometer bort, behöver hjälp med att skjuta av vildsvin och hålla efter rådjuren. 
     Kinna sätter sig i sin svarta Golf och åker dit.
     – Den här bonden är väldigt positiv till tjejjakt och vill gärna anordna en själv. Det tycker jag hade varit jätteroligt. Då hade man kunnat byta erfarenheter.


Svaret på om kvinnor skall tillåtas följa med på jakt är beroende på omständigheterna.Om det är en hel dags jakt, då man startat i gryningen för att komma åter i skymningen, vill jag tveklöst avråda från att ta med kvinnor.../ ”Om jaktutflykten ska vara i två eller flera dagar, kan däremot kvinnosällskap i hög grad öka trivseln för jägarna.../”Självfallet bör kvinnor endast följa jakten som åskådare. Vapen bör de endast undantagsvis tillåtas hantera.

- Ur Small-game Shooting för Novices av C A G Rivaz, 1912


 

 

Anja Kjellsson säger att även om Jaqt och kvinnliga jägare oftast blir positivt bemötta, finns det människor som tycker att kvinnliga nätverk är en dålig idé. 
     – De största motståndarna kan själva vara kvinnor. De säger att om de bara är bra nog, blir de accepterade ändå. Men det handlar inte om attityden mot kvinnor. Det handlar om kontakter. Jag vill understryka att nya manliga jägare kan möta samma svårigheter som de kvinnliga. 
Anja säger att det är viktigt att visa att kvinnor är intresserade av samma sorts jakt som män. Också sådan jakt som anses vara traditionellt manlig, så som björn och älgjakt.  
     – Det är lätt att det skapas ett tyckande om man inte aktivt skapar motbevis. Lite raljerande uttryckt kan man säga att folk tror att kvinnliga jägare har lättdresserade hundar eller bara gillar ripjakt. Vi måste ta bort tyckandet.
     I sin tidning, som har kommit ut med två nummer, ett 2006 och ett 2008 visar Jaqt bilder på aktiva kvinnliga jägare. Jägare som går på björnjakt, vinner skyttetävlingar eller tränar eftersök med hundar. Anja säger att det är viktigt att bilder på kvinnliga jägare blir normalt och inte bara visas för Jaqt:s läsare. Nätverket arbetar för att det ska finnas foton på kvinnliga jägare i allt material som Svenska jägareförbundet producerar.

     – Man kan inte längre säga att kvinnor har hjärnor som inte lämpar sig för att bli veterinärer eller läkare, som man faktiskt sa för 100 år sedan. Nu ska vi skapa samma sak inom jakten, vi måste ta bort tyckandet och komma med fakta. 

Kinna parkerar bilen i utkanten av en äng. Där ängen tar slut börjar ett villaområde. På andra sidan ängen reser sig ett berg. Hon följer en stig ut på ängen som går längs med den sista tomten. Den är full av leriga spår. 
     – Här har vildsvinen varit, alldeles nyss. Titta! Där borta finns också spår efter dem. De kommer allt närmre bostadsområdena och är ett jätteproblem i området. Bökar upp och förstör. 
I området där Kinna bor är jakt ett känsligt ämne. Så känsligt att bonden, vars marker Kinna jagar på, inte vill ha platsen utpekad.
De flesta som bor här vill bli av med vildsvinen, som förstör deras trädgårdar och skrämmer hundarna. Men när det handlar om att skjuta andra djur är inte lika många positiva. 
     –En dag när jag skulle jaga mötte jag en joggare. Hon blev jätteglad när hon såg mig och frågade om jag skulle skjuta vildsvin. När jag svarade att jag skulle skjuta rådjur blev hon chockad och jag upplevde henne som dömande. De som bor här omkring vill gärna bli av med vildsvinen som förstör trädgårdarna men de är inte förstående för att man skjuter de söta rådjuren.
     Media har hakat på trenden med jakt och det skrivs mycket om jägare i Sverige. Anja Kjellsson säger att allt som har skrivits om kvinnliga jägare de senaste 10 - 15 åren har haft ett positivt tonfall. 
     – Om en manlig jägare skulle uttala sig om jakt, kan han hamna i blåsväder, men aldrig en kvinnlig. Det finns en attityd om att kvinnor bara är söta och snälla. Kanske är det därför ingen blir arg när de jagar. Men för djuret som blir skjutet, spelar det ingen roll.

 

 

Oftast trivs Kinna bra med att jaga ihop med Andreas och Mattias. Men ibland blir hon trött på dem. Hon tycker att de har en onödigt hård jargong och ibland hetsar varandra och henne. 
     – Det pratas om vem som skjuter mest och bäst, och för mig är det helt ointressant. Jag tycker inte att det hör hemma när det handlar om jakt och vapen. Jag har fått en ny jaktkompis nu, en tjej, och det är så jäkla roligt.
Kinnas kompis Sofia tog jägarexamen för några månader sedan. De var iväg och tränade tillsammans på Hisingens skjutbana en måndagskväll. Då är banan reserverad för Jaqt och jägarexamenselever. 
     – Det känns mycket skönare på en sådan kväll. Det blir en väldigt mysigt och lugn stämning. Man blir ofta osäker som ny jägare. Det handlar inte om att jag är tjej, det handlar om att jag är ovan. 
     Kinna går tillbaka till bilen. Om någon timme kommer Julie och Andreas tillbaka efter en jakthelg i Laholm. När Julie är med på jakt, drar de rosa och lila kläderna ner jaktlyckan. 
     – Men nu har hon blivit då pass stor att vi kan köpa jaktkläder till henne. Julie tycker väldigt mycket om att följa med när jag skjuter fågel. Då står hon brevid och säger "Skjut mamma, varför skjuter du inte?". Vi uppfostrar henne så att hon ska få rätt inställning.
     Kinna och Andreas köper ekologisk mat och undviker att köpa kött. De hade gärna haft en liten gård och varit självförsörjande. Kinna tycker att det känns bra att veta var maten kommer ifrån.
     – En vän till mig säger att maten kommer ifrån affären, ifrån Mamma Scan. Så är det inte hos oss. Köttet kommer inte ifrån affären, fast man kan köpa kött där också. Vårat kött har vi jagat själva.     ▲

Läs också